december 2024
Info
5 december kl 13–17, hörsalenDeltagande kan ske antingen fysiskt på Konstakademien på Fredsgatan 12 i Stockholm eller digitalt via livestream >You Tube. Vad är en värdig hantering av mänskliga
Info
5 december kl 13–17, hörsalen
Deltagande kan ske antingen fysiskt på Konstakademien på Fredsgatan 12 i Stockholm eller digitalt via livestream >You Tube.
Vad är en värdig hantering av mänskliga kvarlevor i en historisk samling? Hur kan vi förstå arvet efter den anatomiska undervisningens historia och dess påverkan idag? Konstakademien och Kungl. Konsthögskolan bjuder in till ett eftermiddagsseminarium med olika exempel på forskning och hantering av kvarlevor.
Under mer än tvåhundra år var anatomi en del av undervisningen på Konstakademien. Redan på 1760-talet finns det uppgifter om att en lärare i anatomi anlitades. Senare fick den anatomiska undervisningen både egen professor och egna lokaler på akademien. Anatomi fanns kvar på schemat ända fram till 1973, även om det på slutet hade minskat kraftigt i betydelse. Men under en stor del av konsthistorien var anatomi ett centralt ämne i konstutbildningarna. Människokroppen betraktades sedan renässansen som grunden till all konst och det var detta ideal som dominerade när konstakademier etableras runtom i Europa under 16- och 1700-talet. Teckning och modellering efter nakenmodell, gipsavgjutningar av antika skulpturer och anatomisk undervisning med dissektioner och studier av kroppar och skelett blev mer eller mindre självklara delar av den europeiska konstutbildningar, så även i Sverige.
Kvarlevorna i Konstakademiens samling speglar en lång historia av anatomin i konsten och dess påverkan både i och utanför konstvärlden. Utöver deras roll att lära eleverna om människokroppen blev studiet av kvarlevor med tiden även en del av föreställningar om människovärde, ras och identitet i olika former. Utställningsverksamheten på Konstakademien, inte minst den Svenska Folktypsutställningen 1919, var en annan del i detta.
Idag har frågan om såväl forskning som hantering och repatriering av kvarlevor utvecklats till ett stort forskningsfält. Seminariet är en del av Konstakademiens långsiktiga arbete med att hitta ett värdigt avslut för kvarlevorna och uppmärksamma både aktuell forskning och nya frågeställningar för framtiden.
Program
13:00
Inledning och välkommen
Elisabeth Alsheimer, Ständig sekreterare, Konstakademien
Sanne Kofod-Olsen, rektor, Kungl. Konsthögskolan
13:10
Mellan studieobjekt och levda liv: mänskliga kvarlevors liminalitet i vetenskap och konst
Liv Nilsson Stutz, professor i arkeologi vid Linnéuniversitetet
13:40
Om Konstakademien och anatomi i konsten
Svante H. Tirén, intendent för samlingar, Konstakademien
14:00
De döda vittna – om Konstakademien och människorna som försvann
Simon Ferner, konstnär
14:20
The Fragmented body – The use of body parts in art and visual culture
Hanni Kamaly, konstnär
14:40
Paus
15:10
Anatomi och kvarlevor i Stockholm
Ann Gustavsson, Osteolog/arkivarie, Forskning & Föremål vid Medicinens historia och kulturarv, KI
Olof Ljungström, Docent vetenskapshistoria, enhetschef Forskning & Föremål vid Medicinens historia och kulturarv, KI
15:40
Att bestämma över andras kroppar
Jeff Werner, post-professor i konstvetenskap
16:00
Avslutande panelsamtal