Utställningar

En utställning om De fyra konstarternas 173-åriga historia. Den sträcker sig från den idag bortglömde skulptören Carl Gustaf Qvarnströms fasadfigurer från 1846 till de nygjutna bronser som installerats på Konstakademiens tak våren 2019

Konstakademien har fyra tre meter höga allegoriska skulpturer på taket till Fredsgatan 12 i Stockholm. De representerar de fyra konstarterna måleri, arkitektur, skulptur och grafik, de konstarter som Akademien av tradition räknat som sina. Akademiens stadgar inbegriper även ett vidgat konstbegrepp vilket inkluderar samtida uttryckssätt med nya tekniker och material.

Skulpturerna tillkom ursprungligen som fasadutsmyckning till den akademibyggnad som uppfördes på 1840-talet under arkitekten Fredrik Bloms ledning. De utformades av Carl Gustaf Qvarnström (1810—1867), ledamot av Akademien och professor vid dess konstskola, nuvarande Konsthögskolan. Qvarnström var mångsidig skapare av allt från statyer till bordsdekorationer och han arbetade inom en klassiserande tradition men med realistiska inslag.

När en ny akademibyggnad uppfördes på 1890-talet ville man ha med De fyra konstarterna, men alla försök att återanvända skulpturerna genom att ge dem en ryggsida misslyckades. Istället göts nya kopior av betong.

I sitt utsatta läge blev skulpturerna med tiden hårt slitna av väder, vind och luftföroreningar. I samband med en fasadrenovering 2008 bedömdes de som en risk och togs ner.

Konstakademien lät gjuta nya kopior i det mer beständiga materialet brons hos Fonderia Artistica Mapelli, norr om Milano i Italien. Transporterna och gjutningen av nya skulpturer finansierades bland annat genom stöd från Länsstyrelsen och medel ur Hjalmar Wicanders fond.

Våren 2019 installerades de nya bronsskulpturerna upp på taket. Qvarnströms skulpturer har nu återskapats en tredje gång och Konstakademiens hus har återfått hela sitt ikonografiska program.

Intendent Eva-Lena Bengtsson visar utställningen:

Onsdag 13 november kl 13.00
Onsdag 20 november kl 13.00
Söndag 24 november kl 13.00 och 15.00

Fri entré

Lördag 16 november kl 12-18, Vernissage
Söndag 17 november kl 15.00, konstnären presenterar utställningen.

Visas på Galleri Flach i Konstakademiens hus, Jakobsgatan 27 C / Fredsgatan 12, 4:e våningen.

Intendent Eva-Lena Bengtsson visar utställningen De fyra konstarterna – om Konstakademiens takskulpturer då och nu.

En utställning om De fyra konstarternas 173-åriga historia. Den sträcker sig från den idag bortglömde skulptören Carl Gustaf Qvarnströms fasadfigurer från 1846 till de nygjutna bronser som installerats på Konstakademiens tak våren 2019

Konstakademien har fyra tre meter höga allegoriska skulpturer på taket till Fredsgatan 12 i Stockholm. De representerar de fyra konstarterna måleri, arkitektur, skulptur och grafik, de konstarter som Akademien av tradition räknat som sina. Akademiens stadgar inbegriper även ett vidgat konstbegrepp vilket inkluderar samtida uttryckssätt med nya tekniker och material. Läs mer om utställningen här

Intendent Eva-Lena Bengtsson visar utställningen De fyra konstarterna – om Konstakademiens takskulpturer då och nu.

En utställning om De fyra konstarternas 173-åriga historia. Den sträcker sig från den idag bortglömde skulptören Carl Gustaf Qvarnströms fasadfigurer från 1846 till de nygjutna bronser som installerats på Konstakademiens tak våren 2019

Konstakademien har fyra tre meter höga allegoriska skulpturer på taket till Fredsgatan 12 i Stockholm. De representerar de fyra konstarterna måleri, arkitektur, skulptur och grafik, de konstarter som Akademien av tradition räknat som sina. Akademiens stadgar inbegriper även ett vidgat konstbegrepp vilket inkluderar samtida uttryckssätt med nya tekniker och material. Läs mer om utställningen här

Intendent Eva-Lena Bengtsson visar utställningen De fyra konstarterna – om Konstakademiens takskulpturer då och nu.

En utställning om De fyra konstarternas 173-åriga historia. Den sträcker sig från den idag bortglömde skulptören Carl Gustaf Qvarnströms fasadfigurer från 1846 till de nygjutna bronser som installerats på Konstakademiens tak våren 2019

Konstakademien har fyra tre meter höga allegoriska skulpturer på taket till Fredsgatan 12 i Stockholm. De representerar de fyra konstarterna måleri, arkitektur, skulptur och grafik, de konstarter som Akademien av tradition räknat som sina. Akademiens stadgar inbegriper även ett vidgat konstbegrepp vilket inkluderar samtida uttryckssätt med nya tekniker och material. Läs mer om utställningen här

Hur ser framtidens arkitektur ut? Hur tänker unga arkitekter? På Konstakademien visas arbeten av årets nyexaminerade arkitekter från samtliga fyra arkitekturhögskolor i Stockholm, Göteborg, Lund och Umeå. 

• Utställningen vill lyfta fram hur unga arkitekter ser på sin uppgift att utforma den värld vi ska leva och bo i. Och hur de resonerar i frågor som berör allt från stadsbyggnad, rumsgestaltning och hållbart byggande till jämställdhetsperspektiv och digital representation, säger Martin Videgård, arkitekt och ledamot i Konstakademien.

Med ambitionen att skapa ett gränssnitt mellan arkitekturhögskolorna och publiken ges en inblick i vad utbildningarna fokuserar på och vilka frågor som engagerar unga arkitekter. Den samtida och framtida arkitekturen står som alltid inför ett flertal stora utmaningar där gestaltning, kontext, kvalitet, samhälle, miljö och sociala aspekter är centrala.

Genom att visa upp studenternas arbeten läggs nya idéer och perspektiv till den arkitekturkultur som är viktig att inspirera till och synliggöra. Förhoppningsvis kan utställningen också bidra till ett ökat kulturutbyte mellan utbildningarna och en intressant diskussion om innehåll och mål för dem.

Den 30 november kl 12—16 öppnar Rebecca Digbys stipendiatutställning ”Nature Clip Object Concert” med invigningstal kl 13 av Daniel Werkmäster, museichef Uppsala Konstmuseum.

Rebecca Digby är född 1987 och verksam i Stockholm. Hon tilldelades Folke Hellström-Linds stipendium 2018 och utställningen på Konstakademien genomförs som en del av det. Rebecca Digby använder sig av performance och videoinstallationer för att undersöka förhållandet mellan det fysiska och det virtuella.

I utställningen visas två nya videoverk som båda förhåller sig till paradoxer relaterade till samtidens digitala konsumtion av naturen. Videoverket ”Nature Clip Object Concert”, 2018—2019, är en digital konsert bestående av sex virtuella musiker som spelar och sjunger på surrealistiska instrument framtagna av klipp från naturfilmer. Människan organiserar, repeterar, trycker och drar i bilder av naturen för att få ihop en musikalisk struktur. Bilden av naturen blir här bokstavligen ett redskap för den mänskliga subjektiviteten.

I verket ”Manageable Events”, 2019, ses spädbarn agera i ett grovt utkarvat virtuellt landskap. De intresserar sig för de märkliga objekten i sin omgivning, men också för sin egen kropp, sina rörelser och betraktaren. Som konsekvens av deras interagerande aktiveras objekten och filmade naturfenomen fyller objektens tomrum med kropp, ljud och rörelse. Bilderna av naturen är pompösa och musiken emotionell, men de håller sig i sin givna form och utsnittet kapas av formernas begränsningar. Världen tycks skräddarsydd för mänsklig interaktion.

Lars Brunström är född 1973 och verksam i Stockholm. Han tilldelades Gerhard Bonniers stipendium 2018 och utställningen genomförs som en del av det. Brunström arbetar med installationer och rörliga skulpturer av djur och natur.  Han undersöker det dynamiska förhållandet mellan individer, betraktare och objekt.

En liten grå apa klappar sorgset en död kråka som den har i famnen, sittande i rester av en skog. Fler kråkor betraktar dem på avstånd och en annan apa närmar sig för att trösta. Scenen gestaltar en döende värld, en framtid som djuren kanske vet är oundviklig. Ett hot hägrar i horisonten men sorgen har drabbat dem här och nu. Det är i detta tillstånd vi befinner oss i dag.

Lördag 16 november kl 12-18, Vernissage
Söndag 17 november kl 15.00, konstnären presenterar utställningen.

Visas på Galleri Flach i Konstakademiens hus, Jakobsgatan 27 C / Fredsgatan 12, 4:e våningen.

Hur ser framtidens arkitektur ut? Hur tänker unga arkitekter? På Konstakademien visas arbeten av årets nyexaminerade arkitekter från samtliga fyra arkitekturhögskolor i Stockholm, Göteborg, Lund och Umeå. 

• Utställningen vill lyfta fram hur unga arkitekter ser på sin uppgift att utforma den värld vi ska leva och bo i. Och hur de resonerar i frågor som berör allt från stadsbyggnad, rumsgestaltning och hållbart byggande till jämställdhetsperspektiv och digital representation, säger Martin Videgård, arkitekt och ledamot i Konstakademien.

Med ambitionen att skapa ett gränssnitt mellan arkitekturhögskolorna och publiken ges en inblick i vad utbildningarna fokuserar på och vilka frågor som engagerar unga arkitekter. Den samtida och framtida arkitekturen står som alltid inför ett flertal stora utmaningar där gestaltning, kontext, kvalitet, samhälle, miljö och sociala aspekter är centrala.

Genom att visa upp studenternas arbeten läggs nya idéer och perspektiv till den arkitekturkultur som är viktig att inspirera till och synliggöra. Förhoppningsvis kan utställningen också bidra till ett ökat kulturutbyte mellan utbildningarna och en intressant diskussion om innehåll och mål för dem.

Den 30 november kl 12—16 öppnar Rebecca Digbys stipendiatutställning ”Nature Clip Object Concert” med invigningstal kl 13 av Daniel Werkmäster, museichef Uppsala Konstmuseum.

Rebecca Digby är född 1987 och verksam i Stockholm. Hon tilldelades Folke Hellström-Linds stipendium 2018 och utställningen på Konstakademien genomförs som en del av det. Rebecca Digby använder sig av performance och videoinstallationer för att undersöka förhållandet mellan det fysiska och det virtuella.

I utställningen visas två nya videoverk som båda förhåller sig till paradoxer relaterade till samtidens digitala konsumtion av naturen. Videoverket ”Nature Clip Object Concert”, 2018—2019, är en digital konsert bestående av sex virtuella musiker som spelar och sjunger på surrealistiska instrument framtagna av klipp från naturfilmer. Människan organiserar, repeterar, trycker och drar i bilder av naturen för att få ihop en musikalisk struktur. Bilden av naturen blir här bokstavligen ett redskap för den mänskliga subjektiviteten.

I verket ”Manageable Events”, 2019, ses spädbarn agera i ett grovt utkarvat virtuellt landskap. De intresserar sig för de märkliga objekten i sin omgivning, men också för sin egen kropp, sina rörelser och betraktaren. Som konsekvens av deras interagerande aktiveras objekten och filmade naturfenomen fyller objektens tomrum med kropp, ljud och rörelse. Bilderna av naturen är pompösa och musiken emotionell, men de håller sig i sin givna form och utsnittet kapas av formernas begränsningar. Världen tycks skräddarsydd för mänsklig interaktion.

Lars Brunström är född 1973 och verksam i Stockholm. Han tilldelades Gerhard Bonniers stipendium 2018 och utställningen genomförs som en del av det. Brunström arbetar med installationer och rörliga skulpturer av djur och natur.  Han undersöker det dynamiska förhållandet mellan individer, betraktare och objekt.

En liten grå apa klappar sorgset en död kråka som den har i famnen, sittande i rester av en skog. Fler kråkor betraktar dem på avstånd och en annan apa närmar sig för att trösta. Scenen gestaltar en döende värld, en framtid som djuren kanske vet är oundviklig. Ett hot hägrar i horisonten men sorgen har drabbat dem här och nu. Det är i detta tillstånd vi befinner oss i dag.

Hur ser framtidens arkitektur ut? Hur tänker unga arkitekter? På Konstakademien visas arbeten av årets nyexaminerade arkitekter från samtliga fyra arkitekturhögskolor i Stockholm, Göteborg, Lund och Umeå. 

• Utställningen vill lyfta fram hur unga arkitekter ser på sin uppgift att utforma den värld vi ska leva och bo i. Och hur de resonerar i frågor som berör allt från stadsbyggnad, rumsgestaltning och hållbart byggande till jämställdhetsperspektiv och digital representation, säger Martin Videgård, arkitekt och ledamot i Konstakademien.

Med ambitionen att skapa ett gränssnitt mellan arkitekturhögskolorna och publiken ges en inblick i vad utbildningarna fokuserar på och vilka frågor som engagerar unga arkitekter. Den samtida och framtida arkitekturen står som alltid inför ett flertal stora utmaningar där gestaltning, kontext, kvalitet, samhälle, miljö och sociala aspekter är centrala.

Genom att visa upp studenternas arbeten läggs nya idéer och perspektiv till den arkitekturkultur som är viktig att inspirera till och synliggöra. Förhoppningsvis kan utställningen också bidra till ett ökat kulturutbyte mellan utbildningarna och en intressant diskussion om innehåll och mål för dem.

Den 30 november kl 12—16 öppnar Rebecca Digbys stipendiatutställning ”Nature Clip Object Concert” med invigningstal kl 13 av Daniel Werkmäster, museichef Uppsala Konstmuseum.

Rebecca Digby är född 1987 och verksam i Stockholm. Hon tilldelades Folke Hellström-Linds stipendium 2018 och utställningen på Konstakademien genomförs som en del av det. Rebecca Digby använder sig av performance och videoinstallationer för att undersöka förhållandet mellan det fysiska och det virtuella.

I utställningen visas två nya videoverk som båda förhåller sig till paradoxer relaterade till samtidens digitala konsumtion av naturen. Videoverket ”Nature Clip Object Concert”, 2018—2019, är en digital konsert bestående av sex virtuella musiker som spelar och sjunger på surrealistiska instrument framtagna av klipp från naturfilmer. Människan organiserar, repeterar, trycker och drar i bilder av naturen för att få ihop en musikalisk struktur. Bilden av naturen blir här bokstavligen ett redskap för den mänskliga subjektiviteten.

I verket ”Manageable Events”, 2019, ses spädbarn agera i ett grovt utkarvat virtuellt landskap. De intresserar sig för de märkliga objekten i sin omgivning, men också för sin egen kropp, sina rörelser och betraktaren. Som konsekvens av deras interagerande aktiveras objekten och filmade naturfenomen fyller objektens tomrum med kropp, ljud och rörelse. Bilderna av naturen är pompösa och musiken emotionell, men de håller sig i sin givna form och utsnittet kapas av formernas begränsningar. Världen tycks skräddarsydd för mänsklig interaktion.

Lars Brunström är född 1973 och verksam i Stockholm. Han tilldelades Gerhard Bonniers stipendium 2018 och utställningen genomförs som en del av det. Brunström arbetar med installationer och rörliga skulpturer av djur och natur.  Han undersöker det dynamiska förhållandet mellan individer, betraktare och objekt.

En liten grå apa klappar sorgset en död kråka som den har i famnen, sittande i rester av en skog. Fler kråkor betraktar dem på avstånd och en annan apa närmar sig för att trösta. Scenen gestaltar en döende värld, en framtid som djuren kanske vet är oundviklig. Ett hot hägrar i horisonten men sorgen har drabbat dem här och nu. Det är i detta tillstånd vi befinner oss i dag.

Laleh Kazemi Veisari, född 1983 i Stockholm, tog sin masterexamen från Konstfack våren 2019. Hon har sedan tidigare en master i stadsvetenskap från Göteborgs Universitet och en kandidatexamen i ekonomi från London School of Economics and Political Science.

Laleh Kazemi Veisari tilldelades stipendiet för sitt projekt Relationen mellan teckning och måleri genom Walter Benjamins historiefilosofiska teser (Über den Begriff der Geschichte). I projektet söker hon dialog med filosofi, idéhistoria och naturvetenskap för att sätta nytt ljus på måleri och teckning men även på jordens och samhällets levnadsvillkor.

I motiveringen stod bland annat: ”Utöver Laleh Kazemi Veisaris framväxande, levande konstnärskap framstår projektets tvärvetenskapliga undersökande som värdefullt – inte minst mot bakgrund av stipendiatens tidigare studier inom andra fält. Projektet berikar samtalet mellan akademierna och gagnar konstliv, teckning och målarkonst”.

Laleh Kazemi Veisari, född 1983 i Stockholm, tog sin masterexamen från Konstfack våren 2019. Hon har sedan tidigare en master i stadsvetenskap från Göteborgs Universitet och en kandidatexamen i ekonomi från London School of Economics and Political Science.

Laleh Kazemi Veisari tilldelades stipendiet för sitt projekt Relationen mellan teckning och måleri genom Walter Benjamins historiefilosofiska teser (Über den Begriff der Geschichte). I projektet söker hon dialog med filosofi, idéhistoria och naturvetenskap för att sätta nytt ljus på måleri och teckning men även på jordens och samhällets levnadsvillkor.

I motiveringen stod bland annat: ”Utöver Laleh Kazemi Veisaris framväxande, levande konstnärskap framstår projektets tvärvetenskapliga undersökande som värdefullt – inte minst mot bakgrund av stipendiatens tidigare studier inom andra fält. Projektet berikar samtalet mellan akademierna och gagnar konstliv, teckning och målarkonst”.

Inför Stockholm Design Week 2020 öppnar Konstakademien utställningen Rum, Bilder, Ränder med helt nyproducerade verk av två av landets mest namnkunniga textila formgivare – Ingela Håkansson-Lamm och Tom Hedqvist. Utställningen pågår från 1 februari till 1 mars 2020.

I utställningen visas rum, bilder och ränder i dess vidaste och kanske mest koncentrerade former som trots skenbart skilda uttryck förenas genom Ingela Håkansson-Lamm och Tom Hedqvists gemensamma nämnare som formgivare, mönstertecknare och kollegor under ett halvt sekel.

Ingela Håkansson-Lamm visar i två salar ett färgstarkt, symbolladdat bildspråk som rör sig fritt mellan det figurativa och det grafiskt abstrakta. I ett antal rumsliga installationer från hemmet i Stockholm på 1960-talet återskapas delar av ett popkulturellt allkonstverk för det egna boendet, med textil, fotografi och vardagsobjekt. För första gången ställs ett stort antal handtryckta textila bilder och mönster ut, tillkomna under studieåren vid Konstfack, vilka utgör början till Håkansson-Lamms långa karriär som formgivare.

”Jag har alltid fascinerats av det som är udda och inte följer gängse normer, en inställning till form jag inte bara började praktisera genom mina textilier under 1960-talet, utan även fysiskt byggde rum av och levde i och som jag nu med lätt hand återskapat i utställningen”, säger Ingela Håkansson-Lamm.

Tom Hedqvist visar i angränsande sal en serie nyproducerade motiv på temat ränder, ett grafiskt språk många lärt sig att förknippa med honom, både som textil och grafisk formgivare.

Genom mått i utställningssalen har Hedqvist funnit proportionerna till en klassisk blockrand som fått utgöra den grundläggande byggstenen till samtliga ränder som visas. Tom Hedqvists installation är samtidigt en personlig hommage till vännen och formgivaren Inez Svensson.

”Tanken har varit att ta ett steg tillbaka och formge så litet som möjligt, att låta ränderna snarare formge sig själva. Nyhetsvärdet är inte viktigt för mig, tvärtom är jag intresserad av själva igenkännandet, av det skenbart triviala och hur det påverkar oss,” säger Tom Hedqvist.

I samband med utställningen publiceras en pocketkatalog med förord av Isabella Nilsson, Ständig sekreterare vid Konstakademien, en essä av Clemens Poellinger och intervjuer med formgivarna av Gustaf Kjellin.

Ingela Håkansson Lamm (f.1944), biografi i korthet
Utbildad vid Konstfack, textil HKS 1963–1968.
Medlem i 10-gruppen 1970–2015.
Offentliga uppdrag: Stockholms stad, Hagastaden 2015, Hörsalen Globe Hotel, Stockholm 1989 och Stockholms Tingsrätt 1989 m fl.
Tyg- och tapetmönster för DURO, IKEA och Borås Wäfveri m fl.
Separatutställningar: Tomelilla Konsthall (med Dan Backman) 1998, Kulturhuset, Allrummet, Stockholm 1993, Teatergalleriet, Kalmar 1990, Nässjö Kulturhus 1990 m fl.
Representerad: Nationalmuseum, Malmö Museum, Röhsska museet och Kulturhuset Stockholm.

Tom Hedqvist (f.1948), biografi i korthet
Utbildad vid Anders Beckmans Skola 1969-1972.
Medgrundare av 10-gruppen 1970.
Prof. Konstfack 1994-2000.
Konstnärlig ledare Orrefors 1997-2000.
Rektor Beckmans Designhögskola 2000-2013.
Museichef Röhsska Museet 2013-2016.
Representerad: Nationalmuseum, Nordiska Museet, Röhsska Museet, Kalmar Konstmuseum, Landskrona Museum, Textilmuseet Borås, IKEA Museum.

Laleh Kazemi Veisari, född 1983 i Stockholm, tog sin masterexamen från Konstfack våren 2019. Hon har sedan tidigare en master i stadsvetenskap från Göteborgs Universitet och en kandidatexamen i ekonomi från London School of Economics and Political Science.

Laleh Kazemi Veisari tilldelades stipendiet för sitt projekt Relationen mellan teckning och måleri genom Walter Benjamins historiefilosofiska teser (Über den Begriff der Geschichte). I projektet söker hon dialog med filosofi, idéhistoria och naturvetenskap för att sätta nytt ljus på måleri och teckning men även på jordens och samhällets levnadsvillkor.

I motiveringen stod bland annat: ”Utöver Laleh Kazemi Veisaris framväxande, levande konstnärskap framstår projektets tvärvetenskapliga undersökande som värdefullt – inte minst mot bakgrund av stipendiatens tidigare studier inom andra fält. Projektet berikar samtalet mellan akademierna och gagnar konstliv, teckning och målarkonst”.

Inför Stockholm Design Week 2020 öppnar Konstakademien utställningen Rum, Bilder, Ränder med helt nyproducerade verk av två av landets mest namnkunniga textila formgivare – Ingela Håkansson-Lamm och Tom Hedqvist. Utställningen pågår från 1 februari till 1 mars 2020.

I utställningen visas rum, bilder och ränder i dess vidaste och kanske mest koncentrerade former som trots skenbart skilda uttryck förenas genom Ingela Håkansson-Lamm och Tom Hedqvists gemensamma nämnare som formgivare, mönstertecknare och kollegor under ett halvt sekel.

Ingela Håkansson-Lamm visar i två salar ett färgstarkt, symbolladdat bildspråk som rör sig fritt mellan det figurativa och det grafiskt abstrakta. I ett antal rumsliga installationer från hemmet i Stockholm på 1960-talet återskapas delar av ett popkulturellt allkonstverk för det egna boendet, med textil, fotografi och vardagsobjekt. För första gången ställs ett stort antal handtryckta textila bilder och mönster ut, tillkomna under studieåren vid Konstfack, vilka utgör början till Håkansson-Lamms långa karriär som formgivare.

”Jag har alltid fascinerats av det som är udda och inte följer gängse normer, en inställning till form jag inte bara började praktisera genom mina textilier under 1960-talet, utan även fysiskt byggde rum av och levde i och som jag nu med lätt hand återskapat i utställningen”, säger Ingela Håkansson-Lamm.

Tom Hedqvist visar i angränsande sal en serie nyproducerade motiv på temat ränder, ett grafiskt språk många lärt sig att förknippa med honom, både som textil och grafisk formgivare.

Genom mått i utställningssalen har Hedqvist funnit proportionerna till en klassisk blockrand som fått utgöra den grundläggande byggstenen till samtliga ränder som visas. Tom Hedqvists installation är samtidigt en personlig hommage till vännen och formgivaren Inez Svensson.

”Tanken har varit att ta ett steg tillbaka och formge så litet som möjligt, att låta ränderna snarare formge sig själva. Nyhetsvärdet är inte viktigt för mig, tvärtom är jag intresserad av själva igenkännandet, av det skenbart triviala och hur det påverkar oss,” säger Tom Hedqvist.

I samband med utställningen publiceras en pocketkatalog med förord av Isabella Nilsson, Ständig sekreterare vid Konstakademien, en essä av Clemens Poellinger och intervjuer med formgivarna av Gustaf Kjellin.

Ingela Håkansson Lamm (f.1944), biografi i korthet
Utbildad vid Konstfack, textil HKS 1963–1968.
Medlem i 10-gruppen 1970–2015.
Offentliga uppdrag: Stockholms stad, Hagastaden 2015, Hörsalen Globe Hotel, Stockholm 1989 och Stockholms Tingsrätt 1989 m fl.
Tyg- och tapetmönster för DURO, IKEA och Borås Wäfveri m fl.
Separatutställningar: Tomelilla Konsthall (med Dan Backman) 1998, Kulturhuset, Allrummet, Stockholm 1993, Teatergalleriet, Kalmar 1990, Nässjö Kulturhus 1990 m fl.
Representerad: Nationalmuseum, Malmö Museum, Röhsska museet och Kulturhuset Stockholm.

Tom Hedqvist (f.1948), biografi i korthet
Utbildad vid Anders Beckmans Skola 1969-1972.
Medgrundare av 10-gruppen 1970.
Prof. Konstfack 1994-2000.
Konstnärlig ledare Orrefors 1997-2000.
Rektor Beckmans Designhögskola 2000-2013.
Museichef Röhsska Museet 2013-2016.
Representerad: Nationalmuseum, Nordiska Museet, Röhsska Museet, Kalmar Konstmuseum, Landskrona Museum, Textilmuseet Borås, IKEA Museum.

Hanna Husberg, född 1981 i Finland, är doktorand vid Wiens konstakademi och har tidigare studerat vid École´des Beaux-Arts, Paris.Hanna Husberg avser använda stipendiet för ett tvärvetenskapligt konstprojekt som utforskar konstruktionen av miljöföreställningar, kallat Atmospheric imaginaries: science, infrastructure and biopoetics of arctic phenomena.

Hon konstaterar att de immateriella egenskaper som luft har ofta beskrivs genom olika tekniska mätinstrument, som exempelvis åskådliggör klimatförändringar. Hur påverkar den tekniska metoden bilden av vår miljö och hur vi förnimmer den?

”Hanna Husberg skyr inte vetenskapen när hon i sin konstnärliga praktik undersöker det för oss mest fundamentala; luften vi andas. Att visualisera och gestalta detta osynliga, livsnödvändiga, kräver mycket från sin avsändare”, stod det bland annat i motiveringen till stipendiet.

Hanna Husberg, född 1981 i Finland, är doktorand vid Wiens konstakademi och har tidigare studerat vid École´des Beaux-Arts, Paris.Hanna Husberg avser använda stipendiet för ett tvärvetenskapligt konstprojekt som utforskar konstruktionen av miljöföreställningar, kallat Atmospheric imaginaries: science, infrastructure and biopoetics of arctic phenomena.

Hon konstaterar att de immateriella egenskaper som luft har ofta beskrivs genom olika tekniska mätinstrument, som exempelvis åskådliggör klimatförändringar. Hur påverkar den tekniska metoden bilden av vår miljö och hur vi förnimmer den?

”Hanna Husberg skyr inte vetenskapen när hon i sin konstnärliga praktik undersöker det för oss mest fundamentala; luften vi andas. Att visualisera och gestalta detta osynliga, livsnödvändiga, kräver mycket från sin avsändare”, stod det bland annat i motiveringen till stipendiet.