Utställningen invigs lördag 9 mars kl 13.30 av tidigare ständig sekreterare Olle Granath.

Kjell Strandqvist visar i utställningen Image en serie bilder på Konstakademien i galleri Väst och Ateljén. Målningarna är tillkomna mellan 2016 och 2019 och har sin upprinnelse i något som inträffade i hans ateljé vintern 2015. En händelse som vände upp och ned på tillvaron och orsakade ett kreativt vakuum. Men det fick också motvilligt en oväntad betydelse för det skeende som uppstod innan rummet återtogs. Som några rader ur hans text i katalogen antyder.

” – För att placera foten på ett så pass omsorgsfullt upptrampat fält har det varit nödvändigt med en liten hanterbar numerär. Med tretalet som organiserande faktor inträdde ett styrande element, förutom estetiken. Med få komponenter fordras en kolorit förmögen att sträcka sig bortom enkel geometri. Betydelsen som måste uppstå mellan färg och gestalt ger sig inte tillkänna hur som helst. Ibland kan jag känna mig som en dykare med blyskor och pannlampa. Syresatt från ytan famlar jag i dunkelt vatten efter färg och mening.”

Kjell Strandqvist är född 1944 i Härnösand och var professor i teckning vid Kungl. Konsthögskolan 1986 – 1996 samt projektledare vid Statens Konstråd 1998 – 2004. Kjell Strandqvist är verksam i Stockholm.

Urval av utställningar: Studion, Kungl. Konstakademien, 2013; Thielska galleriet, 2003; Galleri Mariann Ahnlund, Umeå, 2001; Härnösands Konsthall, 1994; Galerie Aronowitsch, 1997; Galleri I 8, Reykjavik,1999; Centre Culturel Suédois, Paris; 1984, Ålands Konstmuseum, Mariehamn, 1987.

Publikationer : Diminutiver, samlade texter, Konstakademien, 2013; Carte Blanche, text Kjell Strandqvist, 2011; Transparenser, text Jan Svenungsson, 2004; Kjell Strandqvist – ett interaktivt konstnärsporträtt, CD–rom, Sandler Mergel AB, 1996; Kjell Strandqvist, text Ulf Linde 1988

Utställningen invigs lördag 9 mars kl 13.00 av Isabella Nilsson, Ständig sekreterare i Konstakademien.

Konstakademiens samlingar omfattar verk från 1400-talet till nutid. Receptionsstycken, det verk som varje ledamot lämnar som ett slags donation till akademien efter inträde, visas inte permanent i den publika delen av byggnaden men återfinns i akademiens hörsal, salong, tjänsterum samt magasin när verken inte ingår i särskilda utställningar.

Med samlingen, som omfattar såväl svenska som utländska konstnärer, arkitekter och hedersledamöter  samt olika tekniker som grafik, teckning, måleri, skulptur, fotografi och arkitekturmodeller, finns stora möjligheter att skapa dialog och djupverkan mellan samtida och äldre verk.

I museisammanhang, där samlingar utgör en bas för kärnverksamheten, är det vanligt att med ett par, tre års mellanrum visa de senaste årens förvärv. Konstakademiens i sitt slag säregna samling med receptionsstycken gestaltar en unik konsthistoria med sina ledamöters verk genom gångna århundraden.

Denna utställning visar de senaste verken som tillförts akademiens samling som receptionsverk och är ett led i arbetet med att synliggöra och tillgängliggöra Konstakademiens samling och ledamöter. Konstakademien bildades 1735 och var under många år starkt mansdominerad. Genom åren har en förändring av detta förhållande vunnit insteg och av Konstakademiens nu sammanlagda ledamotskara är 46 kvinnor och 104 män fördelade på konstnärer, arkitekter och hedersledamöter.

Konstakademiens stadgar anger att ”Akademien för de fria konsterna har till ändamål att främja utvecklingen av målar-, bildhuggar- och byggnadskonst samt andra till bildkonsten hörande konstarter.”  Tillsammans med denna utställning visas en presentation ur Konstakademiens äldre samling med grafik från 1700-talet vilken belyser vad elever vid akademien och arkitekter studerade under denna tid för att komplettera sina kunskaper med aktuell information om samtida arkitektur. Genom att låta teman från äldre och samtida konstarter mötas vill Konstakademien visa en del av sitt arbete med att aktivera och skapa dialog mellan verk i samlingar och övriga utställningar.

Utställningen invigs lördag 9 mars kl 13.00 av Isabella Nilsson, Ständig sekreterare i Konstakademien.

Voluter – ursprungligen en spiralformad byggnadsdetalj från Antikens Grekland. De får i utställningen representera betydelsen av de små delar som skall bygga upp helheten till en både konstnärlig och funktionell byggnad.

Vedutor – vyer över städer och större anläggningar. Representerar den helhetssyn arkitekten måste ha med stadsplanering och byggnadens placering i fokus. Vedutor över städer som Rom var också populära souvenirer inom den spirande turismen.

Väggfält – arkitekterna kunde också ha ansvar för inredningar från väggar till möbler, med rokoko och klassicism på rätt plats.

Konstakademiens samling av äldre grafik visar vad arkitekterna och eleverna studerade och lät sig inspireras av på 1700-talet. Kunskapen om både antik arkitektur och de senaste trenderna i Europa var viktig för svenskarna.

Liksom idag var den tidens arkitekter ofta omgivna av en skara medarbetare med olika specialiteter. Dessa skulle tillsammans förverkliga de idéer som arkitekten och byggherren hade.  Arkitekten arbetade både med smådetaljer och med helheten, ibland också med inredningar och inte minst festarrangemang.

Eva-Lena Bengtsson
Intendent för Konstakademiens samling