Utställningsstipendiaterna Jenny Magnusson och Patrik Elgström arbetar med skulptur respektive fotografi. Den 19 januari kl. 12 invigs utställningen Skymmer och ser, som ingår i en serie utställningar och samarbeten kring den centrala tematiken i bådas konstnärskap – materialitet, rum och arkitektur. En undersökning av betraktarens och den egna rörelsen i relation till plats och ting.

Med titeln Skymmer och ser vill konstnärerna påvisa en aktivitet som är kopplade till bådas arbeten. Skymmer kan tala om något som är dolt. Där mening finns bakom det dolda. Avsaknaden av subjekt gör det mångtydigt i all sin enkelhet – är det något som skymmer, eller någon? Rent av jag själv? Ser talar om viljan att studera, att ge akt på detaljer. Samband och orsak. Att ge sig in i det materiella i materialet. Att se meningen i det som står framför. Bokstavligen. För Jenny Magnusson och Patrik Elgström är alltid rummet utgångspunkt för verkens tillblivelse och presentation. Verken görs alltid för den specifika platsen där de samverkar inbördes i mötet med arkitektur. De utställda verken bär alltid på en individuell berättelse som möts i rummet och något ytterligare uppstår. Författare Fredrik Nyberg bidrar med ett pågående textprojekt som tar sin utgångspunkt i Skymmer och ser. Det är en text som skrivs, som skrivs om och som då och då framförs i utställningsrummet.

I utställningen Skymmer och ser vill konstnärerna pröva och se vad händer i mötet mellan fotografiets materialitet och skulpturernas realitet.

Jenny Magnusson (född 1970) är utbildad vid Konsthögskolan Valand och Patrik Elgström (född 1966) vid Högskolan för Fotografi, båda verksamma i Göteborg. Tillsammans har de ställt ut på Galleri Jochen Hempel och Künstlerhaus Bethaninen, där Patrik Elgström var IASPIS-stipendiat 2014-15, Värmlands museum i Karlstad, och Ystad Konstmuseum 2014, Blue Star Contemporary Art museum i San Antonio Texas 2016, Konstepidemin Göteborg och Galleri Rostrum Malmö 2017, Riss(e) i Varese Italien och Hemma Hos i Göteborg 2018. Utställning och samarbete med WELD och konstnärlig ledare Anna Koch 2019. Jenny Magnusson representeras av Galleri Fagerstedt i Stockholm.

Välkommen till vernissage för en retrospektiv utställning med Curt Asker (1930-2015), en konstnär som har fått stor uppmärksamhet och uppskattning både nationellt och internationellt. Curt Asker nämns i samma andetag som konstnärerna Robert Smithson, Andy Goldworthy och Richard Long. Liksom dem arbetade Curt Asker med naturen som bas för sin konst. Kent Lindfors, konstnär och ledamot i Konstakademien, inviger utställningen i Salarna, plan 2, på Konstakademien den 19 januari kl. 13.00.

”Jag har alltid haft tecknarens och målarens syn på rummets och ytans förvandlingar även när jag använt t ex himlen som underlag: använt rummet som vore det en yta”
”För mig har mina svävande teckningar och tidigare drakar varit en sorts redskap att se med. Samtidigt har jag ju hela tiden velat nå den punkt där verktyget och bilden av verktyget sammanfaller. Kanske är vår tids konst mer ett redskap att se med än en strävan efter ’murad’ slutgiltighet. En trampolin att hoppa från.”
(ur Curt Askers självbiografiska anteckningar)

Curt Asker var bosatt och verksam i både Sverige och Frankrike. Hans verk har ställts ut över hela världen. 1984 var Curt Asker Sveriges representant på Biennalen i Venedig. Asker har haft många offentliga uppdrag och är representerad på museer och i privata samlingar bl.a. i Europa och USA. 1950-1955 studerade han vid Konstakademien och 1980 blev han ledamot av Konstakademien. Curt Asker fick många utmärkelser bl.a. tilldelades han Prins Eugen-medaljen 1987.

Utställningen arrangeras i samarbete med Galleri Gunnar Olsson.
I samband med utställningen publiceras en katalog.
Utställningen pågår mellan den 19 januari och
den 24 februari 2019 i Salarna, plan 2, Konstakademien.

Ödsliga stäpper och ökenområden i Kazakstan i södra Sibirien. Här utförde Sovjetunionen mer än 400 kärnvapenexperiment från slutet av 1940-talet och framåt. Det är temat för Markus Anteskogs utställning Tournament of Shadows, en svit stora målningar i tusch på fiberduk och tre skulpturer, i en tid när kärnvapen åter har dykt upp som ett reellt hot.

Målningarna utgår från dokumentära foton och filmer och beskriver en nebulös skuggvärld mellan apokalyptisk destruktion och paradoxal skönhet, mellan figuration och upplösning. I stormakternas kärnvapenkapprustning tycktes militärstrategisk rationalitet sammanstråla med en inre dödsdrift.

Testområdet i Kazakstan påminner om de otillgängliga och öde landskap som fick namnet icke-platser i Robert Smithsons eller Michael Heizers Land Art. Denna avlägsna periferi i Sibirien långt från maktens centrum blev en avstjälpningsplats: för kärnvapensprängningar men också för dissidenter; redan Dostojevski förvisades till samma ödsliga trakt. Ändå blev denna skenbart gudsförgätna icke-plats ett centrum i hans författarskap, som en existentiell vändpunkt och en ny början. Och i Tournament of Shadows har Markus Anteskog sökt sig till samma yttre och inre icke-platser.

Markus Anteskog, född 1973, bosatt i Hudiksvall. Kungl. Konsthögskolan 1999-2004. Har ställt ut på bland annat Konstepidemin och Galleri Box i Göteborg, Galleri Stene i Stockholm och Hälsinglands museum.

Under decennierna strax efter förra sekelskiftet var en rad framstående tonsättare organister i Stockholms kyrkor. Främst är det kanske Emil Sjögren, Otto Olsson och Oskar Lindberg vi minns, men här fanns även Gustaf Hägg och Harald Fryklöf. I den expanderade staden uppfördes nya kyrkor. Till sitt förfogande hade organisterna därför stora nybyggda instrument, på andra håll nyligen utvidgade. Sjögren var föregångsmannen som med sin improvisationskonst drog stora skaror till gudstjänsterna i S:t Johannes kyrka på Brunkebergsåsen.
Det var en orgelkonstens gyllene epok, då organister av senromantiskt märke kom att bilda något som kan kallas Stockholmsskolan. Musikforskaren och organisten Sverker Jullander berättar om ett väsentligt kapitel i den svenska musikhistorien och organisterna Hans Fagius och Mattias Wager levandegör musiken i Gustaf Vasa kyrka, en av de kyrkor som byggdes under tidigt 1900-tal och vars orgel fortfarande är i bruk.
Sverker Jullander, professor, ledamot Kungl. Musikaliska akademien
Hans Fagius, professor, ledamot Kungl. Musikaliska akademien
Mattias Wager, domkyrkoorganist, ledamot Kungl. Musikaliska akademien

Sex kungliga akademier i samverkan presenterar åter – efter 2017 års succé med ”Vingslag över Haga” – en föreläsningsserie tillsammans. Temat i år är kyrkan, konsten och vetenskapen. Serien är fortsättningen på ett akademiöverskridande samarbete med avsikt att reflektera över företeelser utifrån akademiernas skilda perspektiv. Föreläsningarna spänner således över så vitt skilda ämnen som kyrkans roll i Försvarsmakten, kyrkor som kosmologiska, rituella och sociala rum, prästerskapet som lantbrukets föregångsmän och orgelkonstens gyllene epok. Medverkande är representanter för Kungl. Akademien för de fria konsterna (1735), Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (1753), Kungl. Musikaliska akademien (1771), Kungl. Örlogsmannasällskapet (1771), Kungl. Krigsvetenskapsakademien
(1796) samt Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (1811).
Föreläsningarna hålls kl. 14.00 i Konstakademiens Hörsal, Fredsgatan 12, Stockholm, förutom denna föreläsningen 16 februari som hålls i Gustaf Vasa kyrka, Karlbergsvägen 1–5, Stockholm.

Ingen föranmälan krävs för denna föreläsning.