mars 2025
Info
I Grand Tour framträder hur seendet, från det sena 1600-talets hovmåleri till 1800-talets resefotografi, format och speglat föreställningar kring det främmande i relation till Nordafrika och den islamisk-arabiska världen. Amin
Info
I Grand Tour framträder hur seendet, från det sena 1600-talets hovmåleri till 1800-talets resefotografi, format och speglat föreställningar kring det främmande i relation till Nordafrika och den islamisk-arabiska världen. Amin Zouiten undersöker, inom ramen för Bernadotteprogrammet, reseskildringen som fiktion och dess koppling till grundandet av Konstakademien – en institution vars kungliga position historiskt har format sättet att avbilda och förstå det avlägsna.
I kortfilmen Vom Nil, som utgör en central del av utställningen, återvänder kameran till de platser som dokumenterades av den svenska drottningen Victoria av Baden (1862-1930) i hennes omfattande fotografiska samling från sent 1800-tal. Baden, som på läkarens inrådan sökte sig till Egypten på grund av det påstått hälsosammare varma klimatet, tog som en av Sveriges första amatörfotografer under sina två vistelser runt 1890 cirka 3000 fotografier. Dessa finns idag arkiverade på Kungliga Slottets Bernadottebibliotek.
Namngiven efter Badens egen publicerade reseberättelse följer den samtida Vom Nil Nilens sträckning från Port Said till Abu Simbel i söder, den rutt som speglar den tidiga massturismens framväxt. Efter Suezkanalen öppnade 1869 och i samband med den efterföljande brittiska ockupationen av Egypten fick resebolaget Thomas Cook en avgörande roll i att forma både massturismen och landet som resmål. Likt Napoleons tidigare informationsspridning (och desinformation) om antika Egypten, blev den organiserade turistresan ett kraftfullt verktyg för att befästa en särskild bild av landet, där koloniala rutter, utsiktspunkter och monument kom att definiera hur Egypten skulle presenteras och upplevas. I filmen vittnar bilderna om dessa historiska platser, samtidigt som ljudspåret genom fragment från olika tidsepoker berättar om landskapets förändringar.
Vidare i utställningen visas en svartvit 16mm-film som utgår från David Klöcker Ehrenstrahls sena 1600-talsmålning Kamel med förare. Målningen, som idag hänger i det första publika rummet på Drottningholms slott, är inom svensk konsthistoria den första påvisade avbildningen av en muslim i Sverige. Målningens bakgrund kan spåras till 1687, då greve Nils Bielke efter slaget vid Mohács i Ungern förde med sig en dromedar och dess ottomanska skötare till Sverige. Skötaren, som fick namnet Schiaba och senare döptes i Storkyrkan med kung Karl XI som vittne, blev tillsammans med sin kamel motivet för Ehrenstrahls målning. Där placerades de två subjekten i ett landskap som snarare för tankarna till Nordafrika än till den turkiska eller ungerska miljö kamelen ursprungligen kom från – en första geografisk förskjutning som troligtvis inspirerats av den för hans samtida flamländska målaren Jan Asselijns målning. I filmen möter vi en ensam kamel placerad på Ölands alvar. I det svartvita fotografiet skapar denna placering en geografisk förskjutning där alvaret, ett landskap som intar en särskild plats inom den svenska konsthistoriens landskapsmåleri, laddas med nya föreställningar och kamelen framträder i ett tillstånd bortom geografi och tid.
Under utställningsperioden kommer ett publikt program att presenteras, som annonseras närmare utställningens öppning. Efter utställningen kommer även en publikation att släppas som samlar texter och kringmaterial från utställningen.
Foto: Christine Leuhusen
Bernadottestipendiat
Amin Zouiten tilldelades ett stipendium inom Bernadotteprogrammet 2024
för ett konstnärligt utforskande av hur platser kan laddas sensoriskt genom berättelser och myter som reproduceras över tid och kopplas samman i associativa geografier; ett tema som i det föreslagna projektet utgår ifrån relationen till ‘Orienten’ inom en skandinavisk kulturhistorisk kontext.
Lyhörd inför såväl konsthistoriska som postkoloniala tolkningspraktiker vill Zouiten söka kartlägga ett område som inte tidigare utforskats visuellt, bland annat med utgångspunkt i tidiga avbildningar av ‘muslimen’. Genom filmiska och platsspecifika snitt prövas betydelser, tankemönster och förlopp, vilket öppnar för inträngande tolkningar i den skeva skärningspunkten mellan förflutenhet och samtid.
Stipendiet omfattar 125 000 kronor ur Axel Hirschs donationsfond, ett års ateljévistelse samt en utställning vid Konstakademien.
Amin Zouiten (född 1994) är en svensk-marockansk konstnär och filmare som tog sin Masterexamen i fri konst vid Konsthögskolan i Malmö 2023. Hans verk och filmer har visats på Malmö konsthall, Göteborgs Filmfestival, Skånes Konstförening, Rencontres Paris/Berlin, Oberhausen International Short Film Festival, Kunsthal Charlottenborg, CPH:DOX och Tempo Documentary Festival.