I Grand Tour framträder hur seendet, från det sena 1600-talets hovmåleri till 1800-talets resefotografi, format och speglat föreställningar kring det främmande i relation till Nordafrika och den islamisk-arabiska världen. Amin Zouiten undersöker, inom ramen för Bernadotteprogrammet, reseskildringen som fiktion och dess koppling till grundandet av Konstakademien – en institution vars kungliga position historiskt har format sättet att avbilda och förstå det avlägsna.

I kortfilmen Vom Nil, som utgör en central del av utställningen, återvänder kameran till de platser som dokumenterades av den svenska drottningen Victoria av Baden (1862-1930) i hennes omfattande fotografiska samling från sent 1800-tal. Baden, som på läkarens inrådan sökte sig till Egypten på grund av det påstått hälsosammare varma klimatet, tog som en av Sveriges första amatörfotografer under sina två vistelser runt 1890 cirka 3000 fotografier. Dessa finns idag arkiverade i Kungliga Slottets Bernadottebibliotek.

Namngiven efter Badens egen publicerade reseberättelse följer den samtida Vom Nil Nilens sträckning från Port Said till Abu Simbel i söder, den rutt som speglar den tidiga massturismens framväxt. Efter Suezkanalens öppnande 1869 och i samband med den efterföljande brittiska ockupationen av Egypten fick resebolaget Thomas Cook en avgörande roll i att forma både massturismen och landet som resmål. Denna organiserade turism blev, likt Napoleons tidigare informationsspridning och desinformation om antika Egypten, ett kraftfullt verktyg för att befästa en särskild bild av landet, där koloniala rutter, utsiktspunkter och monument kom att definiera hur Egypten skulle presenteras och upplevas. I filmen dokumenterar bilderna periferin kring dessa historiska platser, samtidigt som ljudspåret genom fragment från olika tidsepoker undersöker platsernas topografiska förändring bortom vykortsvyerna.

Vidare i utställningen visas en svartvit 16mm-film som utgår från David Klöcker Ehrenstrahls sena 1600-talsmålning Kamel med förare (1688). Målningen, som idag hänger i det första publika rummet på Drottningholms slott, anses inom svensk konsthistoria vara den första dokumenterade avbildningen av en muslim i Sverige. Målningens ursprung kan spåras till 1687, då greve Nils Bielke efter slaget vid Mohács i Ungern förde med sig en dromedar och dess ottomanska skötare till Sverige. Skötaren, som fick namnet Schiaba och senare döptes i Storkyrkan med kung Karl XI som vittne, blev tillsammans med sin kamel motivet för Ehrenstrahls målning. Där placerades de två subjekten i ett landskap som snarare för tankarna till Nordafrika än till den turkiska eller ungerska miljö kamelen ursprungligen kom från – en första geografisk förskjutning som troligtvis inspirerats av hans samtida, den flamländska målaren Jan Asselyn. I filmen möter vi en ensam kamel placerad på Ölands Alvar. I det svartvita fotografiet skapar denna placering en geografisk förskjutning där alvaret, ett landskap som intar en särskild plats inom den svenska konsthistoriens landskapsmåleri, laddas med nya föreställningar och kamelen framträder i ett tillstånd bortom geografi och tid.

Amin Zouiten tilldelades ett stipendium inom Bernadotteprogrammet 2024.
> Läs mer