Konstakademien äger en av Europas äldsta samlingar med gipsavgjutningar. Här finns kopior av skulpturer, konstverk, ornament och även en del originalverk. De äldsta är från 1690-talet och idag består samlingen av runt 900 verk. Fortfarande väcker den laddade frågor om hur vi skapar – och diskuterar – konstnärliga ideal.

Utställningen visas i Konstakademiens salar 25 november 2023 – 24 februari 2024. Albert France Lanord har ritat utställningsarkitekturen. I samband med utställningen publiceras en katalog över Konstakademiens samling av gipsskulpturer, med texter av Eva-Lena Bengtsson, Elisabet Tebelius-Murén, Christina Risberg, och Svante Helmbaek Tirén.

> Pressbilder

Att teckna och modellera efter gipser var genom århundraden en viktig del av konstnärliga utbildningar. Med gipskopior av kända skulpturer och konstverk gav man eleverna både tekniska färdigheter och skolning i ett konstnärligt ideal präglat av antikens Grekland och Rom. Så småningom inkluderades även renässansens och senare tiders konst som föredöme – innan gipserna till slut förlorade sin betydelse. Under 1900-talet förvandlades de till symboler för en förstelnad konstsyn och försvann nästan helt från undervisningen.

Idag sker en återupptäckt av gipsernas roll i konsthistorien. Både som undervisningsmaterial och uttryck för skiftande ideal ger de oss en nära kontakt med historiens konstupplevelser. Valet av gipser som användes i undervisningen speglar flödet av de visioner och traditioner – likaväl som konflikter och diskussioner – som ständigt format konsten. I utställningen presenteras samlingen med nya perspektiv och tankeställare kring gipsernas betydelse.

Foto: Björn Strömfeldt/Konstakademien.
Bilden togs då gipsmedaljongerna i Nikehallen restaurerades år 2021, tack vare stöd från Stiftelsen Léo Holmgrens Minne.