Sommarstängt

BRANDEN PÅ KONSTAKADEMIEN

VÄGEN FRAMÅT!

Lördagen den 7 juni 2025 utbröt en brand i Konstakademiens fastighet. Tack vare en snabb och effektiv insats från räddningstjänsten kunde branden begränsas och släckas inom ett par timmar. Enligt den initiala bedömningen startade branden i ett elskåp.

Stora delar av byggnaden, inklusive konstverk och inventarier, har täckts av sot. Delar av byggnaden har också fått fuktskador. Även om branden kunde begränsas väntar nu ett omfattande arbete med sanering och återställning.

Vi står inför en tid av återuppbyggnad, men också lärande och utveckling. Säkerhetsarbetet i kulturhistoriska byggnader är i ständig förändring och för Konstakademien är det viktigt att dokumentera och dela våra erfarenheter för att bidra till ökad kunskap i hela sektorn.

Nu påbörjar vi vägen tillbaka med siktet inställt på att åter öppna för besökare den 23 augusti.

HISTORISKA BRÄNDER PÅ FREDSGATAN 12

Branden på Konstakademien den 7 juni 2025 är inte den första på platsen. Faktum är att huset brunnit vid minst två tillfällen tidigare i historien: 1693 och 1751. Eldsvådan år 1751 inträffade den 8 juni – nästan för exakt 275 år sen. Ett ödesdigert sammanträffande; som om platsen minns sitt förflutna.

EN SANN HJÄLTE!

Tack vara den här branddetektorn som slog larm i exakt rätt ögonblick kunde brandkåren snabbt ingripa och släcka elden.

UPPDATERAD INFORMATION

Söndag 8 juni 2025.

BRAND PÅ KONSTAKADEMIEN

Lördag 7 juni 2025

KOMMANDE UTSTÄLLNINGAR

MARIE-LOUISE EKMAN

Nytt datum: 23 augusti – 4 oktober

Utställningsstipendiat
JESPER NYRÉN

Note and Score
23 augusti – 4 oktober

INGERT ERIKSSON

Barndomsminnen
23 augusti – 4 oktober

STIPENDIER

Konstakademiens Konstnärsstipendier
> Ansökningsperiod aug/sep 2025

Jan Inghe-Hagströms minnesfond

> Ansökningsperiod sep 2025

Konstakademiens utställningsstipendium

> Ansökningsperiod sep/okt 2025

MER ATT UPPTÄCKA

UNGA TECKNARE BELÖNAS

Stipendierna i teckningstävlingen Den tänkande handen för 2025 tilldelas Rebecka Tollens, Isak Smedfors Heldt och Nils Ekman.

NYINVALDA LEDAMÖTER

Under 2025 har Konstakademien fått förstärkning av sju nya ledamöter, som representerar både konst och arkitektur.

KONSTAKADEMIEN UPPMANAR
REGERINGEN TILL EFTERTANKE

Konstakademien reagerar med sorg och bestörtning på regeringsbeslutet att förbereda inordnandet av ArkDes och Statens konstråd i Moderna Museet .

NYHETSBREV

Ta del av Konstakademiens utställningar, nyheter, program och stipendier.

ÅRSBERÄTTELSE

Konstakademien redovisar genom denna skrift verksamhetsåret 2024.

FILMAT

Ta del av seminarier och samtal som filmats.

> FÖLJ #KONSTAKADEMIEN PÅ INSTAGRAM

konstakademien

Fri entré sen 1700-talet. Fredsgatan 12, Stockholm

Ur Konstakademiens samling: elevteckning av Hilma

Ur Konstakademiens samling: elevteckning av Hilma af Klint

Hilma af Klint studerade på Konstakademien 1882–1889. Här fick hon en gedigen klassisk skolning enligt det då alltmer omstridda akademiska idealet. Teckningen i bläck och blyerts visar en muskulös yngling i atletisk pose, sedd från två olika håll. Av “sedlighetsskäl” bar de manliga modellerna i Konstakademiens kvinnliga avdelning alltid någon slags byxa eller kalsong.

I teckningens övre högra hörn kan vi se att professor Gustaf Cederström godkänt den i januari 1888. På Konstakademiens högtidsdag senare samma år mottog Hilma af Klint 100 kronor i stipendium ur kronprins Gustafs (senare Gustaf V) hand som belöning för sina studier i modellmåleri.

Ur Konstakademiens samling: “Sammankomst” av E

Ur Konstakademiens samling: “Sammankomst” av Erland Melanton, 1960-tal

Att bli ledamot av Konstakademien är inte bara en hederstitel. Det innebär även intensivt arbete och engagemang i akademiens många olika nämnder, kommittéer, möten och sammankomster av olika slag. Så har det varit ända sedan 1700-talet och konstnären Erland Melantons (1916–1968) målning “Sammankonst” kan tolkas som en både humoristisk och tankeväckande kommentar till akademiens möteskultur. Melanton blev ledamot 1963 och utnämndes samma år även till professor i måleri på Kungliga Konsthögskolan.

Konstvetaren Barbro Schaffer skrev om Melantons konst att den “…har en satirisk udd och målningarna en anti-estetisk karaktär” och ofta framstod som ”fabulerande och dramatisk”. Beskrivningen passar särskilt bra till denna målning som står i stark kontrast till tidigare och mer idealiserande skildringar av akademien och dess ledamöter.

Gustaf Lundberg – porträttkonstnär i Rosalba C

Gustaf Lundberg – porträttkonstnär i Rosalba Carrieras skola

Gustaf Lundberg (1695–1786) var en av 1700-talets mest populära och produktiva porträttmålare. Sin första utbildning fick han hemma i Sverige men det var i Paris han upptäckte sin verkliga talang: förföriskt och ljuvt idealiserande pastellporträtt i rokokons ljusa färgskala. Det var tack vare intryck från Rosalba Carriera (1675–1757) som han fick upp ögonen för pastelltekniken som Carriera själv både revolutionerat och populariserat.

Lundberg skrev senare i sina memoarer att “...den kunskap jag förwärfde mig i Pastel Målning, genom bekantskap med Mademoiselle Rosa Alba Carrière […] hennes besynnerliga method att måla i pastel, tillika med de portraiter jag såg henne, intog alldeles min hog; jag öfvergaf pänselen och började måla i pastel.”

Efter drygt tjugo framgångsrika år i Paris, där Lundberg anlitades av såväl den franska kungafamiljen och hovet som sina konstnärskollegor och andra prominenta personer, återvände han till Sverige. Här blev Lundberg genast porträttmålaren på modet och med honom introducerades den franska rokokons nyskapande porträttkonst i landet. Han blev ledamot av Konstakademien (som då kallades Kongliga Målare- och Bildhuggare-Academien) och uppskattad även av den svenska kungafamiljen. I Lundbergs ateljé fanns flera unga medarbetare som senare blev framgångsrika konstnärer på egen hand.

I Konstakademiens samling finns flera verk av Lundberg, bland annat dessa två oavslutade porträtt. De föreställer Juliana Dorotea Henck, gift Schröder (1733–1792) och kanslirådet Carl Reinhold Berch (1706–1777). Båda porträtten strålar av rokokons lätta elegans och det manér som Lundberg lärde sig hos Carriera. Att de är oavslutade är särskilt intressant eftersom de visar Lundbergs teknik där ansikten målades först.

"Den skönhet, som är värd för eftervärlden pråla / Ej någon annan bör än vittre Lundberg måla", skaldade poeten Anna Maria Lenngren. Än idag väcker Lundbergs porträtt både beundran och nyfikenhet på 1700-talet och dess porträttkonst.

Sergels karikatyr av stordonatorn Johan Tobias Se

Sergels karikatyr av stordonatorn

Johan Tobias Sergel (1740–1814) är idag minst lika känd för sina skämtteckningar och karikatyrer som sina skulpturer. I Konstakademiens samlingar finns både brev och teckningar av Sergels hand, många med dråpligt humoristiska skildringar av personer och händelser.

Just denna föga smickrande teckning föreställer den förmögne styckgjutaren och stordonatorn Gerhard Gerhard Meyer (1704–1784), här avbildad som en korpulent äldre herre med bister uppsyn. Förmodligen härstammar teckningen från något av Sergels brev men har i efterhand blivit utklippt och inramad.

Det var tack vare Meyer som Konstakademien år 1780 kunde flytta in ett eget hus, då han skänkte sitt eget privatpalats på Fredsgatan till akademien. Än i lever hans namn kvar i smeknamnet ”Mejan” för Kungliga Konsthögskolan.

X