konstakademien_historia

Konstakademiens historia

Allt började med slottet och ett inredningsuppdrag 1735. Det nybyggda slottet skulle göras både vackert och funktionsdugligt och till det behövdes kvalificerade krafter. Dessa hittades och anlitades. Slutresultatet blev gott och därmed kunde allt ha slutat, om man inte hade sett något större värde. Det gjorde man, och istället för bara ett väl genomfört uppdrag blev det till en början på något större.
Kunskaperna i kombination med Gustavs III intresse för kultur och samhällsutveckling blev till en akademi.

1806 års bibliotek

Kongliga Ritar Akademien räknar sin början till mars 1735, Guillaume Taravals’ på Kungliga Slottet förlagda ritskola hade förvandlats till Akademi med Taraval själv som dess förste professor. Penninganslagen var otillräckliga, de räckte knappt till att betala för den oundgängliga levande modellen. I den situationen syntes det inte realistiskt att avsätta medel till att förvärva nödvändig litteratur till stöd, inspiration och gagn för elevernas bokliga konstbildning.

När Gustaf III den 5 januari 1773 ute på Ekolsund formaliserade Kongliga Målare- och Bildhuggare Academien, som den nu hette, genom att underteckna regelrätta stadgar talas även om införskaffandet av ”de nödvändigaste och bästa Böcker, hvilka handla om Målning, Bildhuggeri, Gravure, Architecture, Geometrie, Perspective och Anatomie, likaledes om den Andeliga och Werldsliga Historien, samt Antiqviteten”. Då man vid denna tid flyttar ifrån sina lokaler på slottet, där man aldrig haft något biblioteksrum, uppkommer en önskan om ett sådant och man tycks ha varit inriktad på lokaler i gjuthusen vid Rännarebanan. Inflyttning skedde men husen ansågs bristfälliga och utrymdes snart. När man senare samma år inrättade sig i lokaler i stadssekreteraren Rosenadlers hus vid Mynttorget kan man utläsa att en rudimentär boksamling gavs ett gemensamt förvaringsutrymme. Det dröjde nu inte mer än ett par år förrän överdirektören vid Kungliga Styckgjuteriet Gerhard Meyer genom donation ställde sitt palats invid Fredsgatan till Akademiens förfogande och dåvarande preses Carl Fredrik Adelcrantz begärde ett ”anständigt utrymme för ett Bibliothèque…”

Från 1780, då man tog det delvis ombyggda huset i besittning, finns en ritning ”approberad” av Gustaf III, där Adelcrantz tydligt anger platsen för biblioteket, ungefär där bibliotekets arbetsrum idag är placerat.
Vid denna tid fanns bevisligen ett visst bokbestånd, bland annat den boksamling som akademiens sekreterare, tillika dess förste bibliotekarie, Per Floding inköpt i Paris och 1775 sålt till Konstakademien för 888 daler kopparmynt. Samtliga titlar finns förtecknade i akademiens räkenskaper för detta år. Nästa större tillskott till biblioteket kom 1788 då Adelcrantz till Konstakademien lät sälja sin privata bok- och gravyrsamling. Bland andra påtagliga nytillskott till det äldre biblioteket kan nämnas den samling gravyrer, böcker och handteckningar som kanslirådet Gustaf Ribbing 1798 donerade till Konstakademien. Strax efter detta upprättade Olof Tempelman, dåvarande professorn i arkitektur, en förteckning över det då befintliga beståndet av inbundna böcker. Förteckningen låg till grund för den katalog över akademiens ”samlingar af böcker, estamper, statyer, buster, bas-reliefer m.m.” som år 1806 låg färdigtryckt. De volymer som ingår i 1806 års katalog kom att ingå i ett växande bruksbibliotek ända tills Arvid Baeckström, Konstakademiens bibliotekarie 1922-58, under sin verksamma tid tog sig för att samla ihop de gamla böckerna till en enhet. De äldre böcker som förvärvats efter katalogens tryckning fick en särskild avdelning. 1806 års bibliotek innehåller idag sammantaget cirka 1 200 böcker.

Bokbeståndet speglar undervisningens inriktning och profil på ett mycket talande sätt under detta Konstakademiens första århundrade och visar med all tydlighet samlingens bredd. Böcker om arkitektur och trädgårdskonst kan sägas dominera detta lilla Gustavianska bibliotek men vi finner också perspektiv-, färg-, och proportionslära, anatomi, matematik och mekanik samt även botanik, kulturhistoria och sedelärande verk.

Efter 200 år, flitigt använd av Konstakademiens ledamöter, Kungliga Konsthögskolans lärare och elever, samt forskare från Sverige och resten av världen, började ett mycket uppskattat 1806 års bibliotek bli ganska slitet. Med medel från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser inledde Konstakademien därför ett projekt med ambition att sanera och konservera hela beståndet. Genom ett samarbete med Per Cullhed, förste konservator och chef för kulturarvsgruppen vid Uppsala Universitetsbibliotek samt dess konserveringsenhet, slutfördes detta arbete 2006.

Åren 2008-2009 färdigställdes ett nytt biblioteksrum åt samlingen med en skräddarsydd inredning av inredningsarkitekten och ledamoten Åke Axelsson.

Kontakt:
Bibliotekschef Ulf Nordqvist: ulf.nordqvist@konstakademien.se

Stäng meny
X