Amor och Kentauren

En liten pojke med vingar rider på en häst som till hälften är människa. I den antika mytologin är ingenting omöjligt. Kärleksguden Amor och de märkliga kentaurerna tillhör ändå de välkända figurerna därifrån.

Kentaurerna beskrevs ofta som vilda och brutala. De drack gärna vin och överföll kvinnor. Kampen mellan kentaurer och andra folkslag, eller rentav gudar, skildras i den grekiska konsten ofta som kampen mellan det civiliserade och det vilda. Till och med på Parthenontemplet i Athen finns kentaurerna med som ett störande inslag i den grekiska världsordningen.

Det gällde att övervinna de farliga kentaurerna och det är just vad den lille Amor har gjort i Konstakademiens skulptur. Med bakbundna händer och undergiven kroppshållning underkastar sig den muskulöse kentauren det gudomliga barnet. Budskapet blir djupt filosofiskt: Kärleken övervinner allt.

Skulpturen kom till Sverige 1698 och har funnits på Konstakademien sedan 1780. Den är gjuten efter en skulptur som länge ägdes av familjen Borghese i Rom. Under många år byggde dessa upp en imponerande samling av både antik och samtida konst. Men år 1807 såldes kentauren till kejsar Napoleon som skulle ha den till sitt nya centralmuseum i Louvren.

Den både komiska och rara kontrasten mellan barnet och fantasidjuret gjorde skulpturen mycket populär. Den har många gånger kopierat i mindre format och olika material som brons, terrakotta och porslin, och i nutiden som souvenir i plast.